Konsumera kläder mer hållbart

Vi köper och slänger stora mängder kläder och hemtextil. Den svenska konsumtionen av nyproducerade kläder och hemtextil ökade under perioden 2000-2008 från 10,7 kilo till 14,4 kilo per person och år. Därefter har konsumtionen oftast legat mellan 13-14 kilo textil per person och år.

Under pandemin sjönk först konsumtionen hastigt för att därefter öka kraftigt. År 2022 uppgick textilkonsumtionen till 15,2 kilo per person. Men redan året därpå, 2023 skedde åter en kraftig nedgång till 11,4 kg per person. Det berodde förmodligen på flera samverkande orsaker, som hög inflation och höga låneräntor.

Konsumtionen av begagnade kläder ökar, men är mindre än 5–7 procent av de totala inköpen. Samtidigt slänger varje person ungefär 7,5 kilo textil i hushållsavfallet varje år. Ungefär hälften av allt som slängs är inte trasigt och skulle kunnat användas längre tid.

Innan du köper ett nytt plagg – fundera gärna en extra gång om du verkligen behöver det. Analysera även din garderob. Vilka kläder har hållit längst när det gäller stil och kvalitet? Kanske kan det du redan har kompletteras eller uppdateras?

Brukar du snabbt tröttna på ett plagg kan det vara smart att dela plaggets livslängd med andra genom att hyra, låna eller byta. Du kan till exempel kolla upp om du kan låna av en vän, om någon arrangerar en klädbytardag eller om det finns någon som hyr ut kläder eller sportutrustning.

Om du använder varje plagg fler gånger istället för att köpa nytt bidrar du till att minska påverkan på miljö och klimat mycket.

En t-shirt används i snitt 30 gånger och tvättas 15 gånger. Om du använder den dubbelt så många gånger utan att köpa nytt halverar du klimatpåverkan från t-shirten.

Totalt sker 80 procent av ett plaggs klimatpåverkan innan det ens nått en butik. Om du köper begagnat istället för nyproducerade varor förlänger du livslängden och det behöver inte produceras nya plagg som leder till nya utsläpp.

Vi svenskar är duktigare på att skänka till second hand än att köpa second hand-plagg. Vi ger bort cirka 3,8 kilo kläder per person varje år. Däremot köper vi i genomsnitt bara 0,8 kilo second hand-kläder själva.

Ofta räcker det att vädra kläderna och ta bort fläckar för hand istället för att tvätta hela plagget. Ju oftare du tvättar och torkar kläderna desto mer slits materialet och sömmarna, så kläderna går sönder fortare. De tappar även färg och form snabbare. Det går också åt energi när du tvättar och torktumlar. Använd gärna tvättpåse för att minska slitage och mikroplastutsläpp.

Ett annat tips är att laga kläderna när det behövs, istället för att slänga dem. Du kan också sy om kläderna vid behov.

Många kläder som slängs skulle kunna användas mer. Ge bort eller sälj hela och rena kläder. Du kan även lämna in dem till second hand för någon annan att använda. Utslitna kläder lämnar du till insamling för textilavfall.

Från och med 1 januari 2025 är det lagkrav på att alla (privatpersoner såväl som verksamheter) som har textilavfall ska sortera ut textilavfallet från annat avfall och lämna det insamling.

Din kommun ansvarar för insamlingen. Kommunen ska också lämna information om vikten av att hushålla med råvaror och energi genom att se till att textil används länge och återanvänds eller på andra åtgärder som förebygger att textilavfall uppkommer.

Mer information finns hos Naturvårdsverket:

Krav på separat insamling av textilavfall på Naturvårdsverkets webbplats

För att skapa en mer hållbar textil värdekedja behöver vi tänka om och faktiskt använda det som redan finns längre tid. En mer medveten konsumtion, i kombination med innovation, förändrade produktionssystem och mer hållbara affärsmodeller som stimulerar lång livslängd, kan göra den textila värdekedjan mer hållbar. Och detta utan att vi behöver göra avkall på att njuta av mode och textil.

Även om mode- och textilindustrin innebär en lång och global varukedja är det bra att komma ihåg att ditt beteende spelar roll. Små enkla förändringar i vardagen är viktiga, som att låna en klänning eller kostym istället för att köpa en ny. Då är du med och gör skillnad.